Kan havsbaserad vindkraft förbättra Östersjöns miljö?

Vid flera av de havsbaserade vindkraftparker som planeras i Östersjön är tanken att den genererade energin ska lagras som vätgas. I denna process genereras stora mängder syrgas som biprodukt. Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet har undersökt möjligheten att använda denna resurs för att förbättra miljösituationen längs Östersjöns djupa bottnar.

Trots omfattande åtgärder för att minska tillförseln av näringsämnen till Östersjön är syresituationen i Östersjöns djupområden fortfarande mycket ansträngd. På praktiskt taget på alla vattendjup som överstiger 70 meter är syrehalterna så låga att det påverkar djurlivet negativt. Exempelvis är flera av de områden där torsk tidigare lekte så pass syreutarmade att det saknas förutsättningar för en fungerande reproduktion.

– Tanken att på konstgjord väg syresätta Östersjön som en miljöförbättrande åtgärd är inte ny men i och med den planerade storskaliga satsningen på havsbaserad vindkraft har förutsättningarna ändrats radikalt då det vid vätgasproduktion skulle genereras enorma mängder ren syrgas. I studien har vi räknat på vilket syrebehov Östersjön har och jämfört med de mängder syrgas som skulle genereras vid de planerade vindparkerna och kan konstatera att potentialen är stor, säger Magnus Karlsson, projektledare vid IVL.

I Nordamerika är det en välbeprövad metod att med olika tekniska system syresätta sjöar och vattenreservoarer, men tekniken har inte testats i Östersjöns brackvattenmiljö och på den skala som nu är aktuell.

– Vi har gått igenom den befintliga litteraturen kring syresättning och bedömer att det skulle finnas förutsättningar att använda så kallad mikrobubbelteknik för att lösa in de stora mängder syrgas det handlar om. Metoden skulle dock behövas testas och utvärderas under kontrollerade förhållanden i pilotskala för att se om den verkligen fungerar. Vi har räknat och skissat på de tekniska förutsättningarna för hur en sådan anläggning skulle kunna uppföras i ett avgränsat kustområde med förhållanden som påminner om situationen ute i öppna Östersjön, säger Joakim Hållén, ingenjör vid IVL.

Även om tillgången på syrgas är en förutsättning för högre liv i akvatiska system är det inte givet att syresättning är en lämplig åtgärd i Östersjön. Exempelvis råder det delade meningar om en förbättrad syresituation skulle leda till en ökad fastläggning av näringsämnet fosfor i bottensedimenten och huruvida det i sin tur skulle leda till en minskad produktion av växtplankton i vattenmassan, vilket är motorn för övergödningen. Det finns också forskare som ifrågasätter om en ökad utbredning av bottenlevande djur, vilket skulle bli en direkt konsekvens av förbättrade syreförhållanden, i praktiken skulle innebära förbättrade födoresurser för fiskarter som är betydelsefulla för ekosystemet som torsk och strömming.

– Helt uppenbart behöver metoden noggrant testas och utvärderas i mindre skala under flera år innan det kan bli aktuellt att genomföra en större satsning ute i öppna Östersjön. Det vore emellertid synd att inte förutsättningslöst utreda om metoden är verkningsfull då den i förhållande till många andra åtgärder som samhället idag vidtar för att mildra effekter av övergödning skulle vara extremt resurs- och energisnål, säger Magnus Karlsson.

Ladda ner rapporten: Artificial oxygenation of the Baltic Sea Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

För mer information, kontakta:
Magnus Karlsson, magnus.karlssson@ivl.se, tel. 010-788 66 03
Joakim Hållén, joakim.hallen@ivl.se, tel. 010-788 65 54

Studien har finansierats av energiparksutvecklaren OX2 med statlig medfinansiering via IVL:s forskningsstiftelse SIVL.