Nya Kiruna kan värmas bättre med spillvärme
I Kiruna flyttar en hel stad. Det skapar utmaningar – men också möjligheter för nya och klimatsmartare lösningar. IVL Svenska Miljöinstitutet visar hur spillvärme från LKAB kan värma det nya Kiruna.
– Det finns en stor potential för Kiruna, liksom för en rad andra orter med industrier som producerar spillvärme. Energieffektivisering är ju det alla efterfrågar och att arbeta mer med spillvärme är ett viktigt sådant steg, säger Nathalie Fransson, projektledare på IVL.
Sedan nästan 20 år har det stått klart att Kiruna stad – bokstavligen – inte var hållbar längre. 2004 beslutades att Kiruna centrum, omkring 6 000 människor, 3 000 bostäder och många verksamheter, skulle behöva flytta på grund av påverkan från gruvindustrin.
Arbetet pågår som bäst. Ett nytt stadscentrum finns idag cirka tre kilometer österut jämfört med det gamla.
Att flytta en stad skapar utmaningar – men också möjligheter att se över gamla lösningar och leta efter nya, smartare. Kiruna har ambitionen att bli klimatneutralt till 2025. En åtgärd är att bättre ta tillvara den spillvärme som ortens huvudindustri, gruv- och mineralföretaget LKAB, skapar.
IVL Svenska Miljöinstitutet leder projektet Spillvärme i Kiruna som startades i slutet av 2020 med stöd av Energimyndigheten. Syftet är att finna vägar att bättre använda LKAB:s spillvärme i det kommunala fjärrvärmenätet.
– I projektet arbetar vi tillsammans med Tekniska verken i Kiruna, dess fjärrvärmebolag Kiruna Kraft och LKAB, säger Nathalie Fransson.
Tankarna är inte nya – sedan 90-talet har spillvärme från LKAB ingått i fjärrvärmenätets värmekällor i Kiruna. Men för att nå större effekt gäller också att kunna utnyttja spillvärmen under hela året.
IVL:s forskare har genom databaserade modelleringssystem visat hur säsongsenergilagring skapar mer resurseffektiva system: Om sommarens spillvärme från LKAB, som inte behövs under den varma årstiden, kan lagras och användas vintertid hjälper det att värma Kiruna under årets kalla månader.
– Energilagring är viktigt för att möta tillgång och efterfrågan – och vi har genom energisystemmodellering visat att det finns stora sådana möjligheter, säger Nathalie Fransson.
En faktor som forskarna tydligt ser påverkar storleken på energilagret är prisutvecklingen på biomassa. Med biomassa avses bland annat rester från skogsbruk, sågverk och jordbruk. Exempel på värmelager som kan finnas i ett system av borrhål eller i bergrum. Men vilken typ av energilager är bäst?
– Det är frågor som vi nu går vidare med i ytterligare beräkningar, tillsammans med projektets övriga parter. Faktorer som påverkar är bland annat behovet av energi, effekt och investeringskostnad, säger Nathalie Fransson.
För mer information, kontakta:
Nathalie Fransson, nathalie.fransson@ivl.se, tel. 010-788 65 31
Fler nyheter
-
3 okt 2024 | pressmeddelande
-
1 okt 2024 | nyhet
-
26 sep 2024 | pressmeddelande
-
24 sep 2024 | pressmeddelande
-
20 sep 2024 | nyhet
-
13 sep 2024 | pressmeddelande
Prenumerera på våra nyhetsbrev
Du behöver tillåta cookies (kakor) i kategorin ”Funktionella kakor” för att kunna anmäla dig till vårt nyhetsbrev. Tillåt dessa cookies