Företagshälsovården används inte förebyggande i den offentliga sektorn
Arbetsmiljöforskare på IVL Svenska Miljöinstitutet har studerat hur företagshälsovården används inom den offentliga sektorn. Resultatet visar att företagshälsovården främst används till individuella hälsofrämjande insatser och rehabilitering och endast i liten utsträckning bidrar som expertstöd i det förebyggande arbetsmiljöarbetet.
Den offentliga sektorn i Sverige är en av landets största arbetsgivare och sysselsätter ungefär en miljon människor. Under senare år har sjukfrånvaron bland offentliganställda ökat och det är viktigt att hitta åtgärder för att hejda den utvecklingen.
I den nu aktuella studien har arbetsmiljöforskare på IVL undersökt hur företagshälsovården och verksamheter inom den offentliga sektorn samarbetar. Undersökningen som har finansierats av AFA Försäkring omfattar sju kommuner och fyra landsting samt deras företagshälsor. I lagen framhålls företagshälsovården som en expertresurs att anlita och få stöd av i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Men resultatet från studien visar att företagshälsovården endast i liten utsträckning används för förebyggande insatser på arbetsplatserna. Främst är företagshälsovården inriktad på efterhjälpande insatser som rehabilitering, och används till individuella insatser som hälsoundersökningar och hälsofrämjande satsningar.
– Något hårdraget kan resultaten tolkas som att arbetsmiljöproblemen individualiserats och att detta bidrar till att företagshälsovården får i uppdrag att bistå med hälsofrämjande aktiviteter. Att forma goda arbeten kan kräva expertstöd, och här borde företagshälsan i större utsträckning ha möjlighet att bidra, säger Lisa Schmidt, arbetsmiljöforskare på IVL.
Även om hälsofrämjande insatser är viktiga och bra, menar hon att de inte syftar till att förebygga olyckor, belastningsskador och stress som beror på att arbeten och arbetsmoment inte har riskbedömts och anpassats till dem som arbetar där. Vid rehabilitering är det långt ifrån alltid som företagshälsovården undersöker hur arbetsplatsen ser ut eller hur den har påverkat ohälsan.
– Vi ser att det är många faktorer som påverkar företagshälsovårdens möjligheter att arbeta i verksamheterna. När inte företagshälsovården stödjer arbetsmiljöarbetet så bidrar man inte heller till analys eller förbättring av arbetsmiljön och arbetsförhållanden i den utsträckning som är tänkt. Forskning om hur goda arbeten skapas kommer inte verksamheterna till godo, säger Lisa Schmidt.
En vanlig föreställning på arbetsplatserna är också att företagshälsovården främst utgör en central resurs för HR/personalavdelningen. Också denna föreställning utgör en begränsning jämfört med arbetsmiljölagens intentioner om företagshälsovård.
– Arbetsmiljöarbetet ska drivas i linjen, där företagshälsovården kan bidra och i den processen kan HR fungera som ett viktigt stöd till cheferna, säger Lisa Schmidt.
Läs rapporten " Användning av företagshälsovård i kommuner och landsting Pdf, 2.4 MB, öppnas i nytt fönster. ".
Vid frågor kontakta:
Lisa Schmidt, lisa.schmidt@ivl.se, tel. 010-788 65 28
Prenumerera på våra nyhetsbrev
Du behöver tillåta cookies (kakor) i kategorin ”Funktionella kakor” för att kunna anmäla dig till vårt nyhetsbrev. Tillåt dessa cookies