Täta och gröna städer – en utmaning för luftkvaliteten
I takt med att städerna växer och förtätas ökar risken för att stadsluften försämras. Men det går att undvika genom strategisk placering av byggnader och växtlighet visar en studie som IVL Svenska Miljöinstitutet har utfört på uppdrag av Naturvårdsverket.
Att bygga tätt kan innebära många miljöfördelar i form av effektivare användning av infrastruktur och service och minskade transporter. Men det finns även en risk att tätare bebyggelse försämrar luften i städerna om förtätningen medför att luftgenomströmningen minskar.
– Tätare och högre bebyggelse kan minska ventilationen i gatumiljön. Det gör att luftföroreningar från till exempel trafik inte ventileras ut utan stannar kvar i gaturummet vilket kan ge höga föroreningshalter, säger Jenny Lindén, forskare och projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
I rapporten beskrivs hur hus och växtlighet kan placeras för att skapa en så bra luftgenomströmning som möjligt. Till sin hjälp har man haft datormodeller för att simulera olika förtätningsscenarier. Till exempel kan det vara gynnsamt att variera höjden och placering på husen för att öka luftomblandningen så att förorenad marknära luft späds ut eller att använda vegetation som barriär mellan utsläppskälla och platser där människor vistas.
– Man ska också undvika att placera träd med täckande krona över trafikerade platser eftersom det begränsar ventilationen, säger Jenny Lindén.
Sammantaget visar studien att det finns stora möjligheter att förbättra den urbana luftkvaliteten genom att optimera bebyggelse och växtlighet. Genom att bygga så att luftgenomströmningen är god kan halter av luftföroreningar från trafik i gaturummet minskas med upp till 40 procent av årsmedelvärdet.
Punkthus, där luften kan strömma fritt mellan husen, gav i studien bäst luftkvalitet, medan byggnader som stängde in gaturummen gav en betydande försämring av luftkvaliteten eftersom de förhindrade luftgenomströmningen.
– Resultaten i studien visar tydligt att luftkvalitetsaspekten bör inkluderas i planering av nya områden, speciellt när ett område ska förtätas. Extra fokus bör vara på platser som riskerar att bli trafikutsatta. På dessa platser bör bebyggelse planeras med hänsyn till huvudsakliga vindriktningar, så att luften tillåts strömma genom gaturummen och ventilera ut trafikrelaterade föroreningar, säger Jenny Lindén.
I en parallell studie för Naturvårdsverket har IVL kartlagt hur kommuner och länsstyrelser arbetar med luftkvalitet i stadsutvecklingsprocessen. Studien har resulterat i ett antal förslag på hur arbetet med luftkvalitet kan stärkas ytterligare. Bland annat föreslås en förtydligad vägledning om hur miljökvalitetsnormer ska tillämpas i plan- och bygglagen, tydliga riktlinjer för hur en luftutredning bör utföras, och ett tydligare fokus på miljökvalitetsmålen.
– Det finns en stark vilja att skapa bra luftkvalitet i framtidens täta, gröna städer, men på många håll upplever man ett behov av förtydligad vägledning om hur luftkvalitet ska integreras i stadsutvecklingen på bästa sätt, säger Jenny Lindén.
Ladda ner rapporterna:
Del ett: Kartläggning av kommuner och länsstyrelsers arbete, samt vad som skulle gynna arbetet i framtiden Pdf, 3.8 MB.
Del två: Effekten på luftkvaliteten av olika utformning av bebyggelse och vegetation Pdf, 5 MB.
För mer information, kontakta:
Jenny Lindén, jenny.linden@ivl.se, tel. 010-788 68 28
Prenumerera på våra nyhetsbrev
Du behöver tillåta cookies (kakor) i kategorin ”Funktionella kakor” för att kunna anmäla dig till vårt nyhetsbrev. Tillåt dessa cookies